 Sweden
aktualiteter kultur tradition medicin kalenderfakta Presservice » artiklar
& bilder |
|
TEXT: INGER LIN SÖDERBERG-LIDBECK När begreppet La Belle Époque myntades i tidningarna var den vackra tiden redan ett passerat kapitel i historien. Uttrycket la belle époque skapades ursprungligen för att karaktärisera den i Frankrike rådande mentaliteten under 1800-talets sista decennium och tiden fram till första världskriget. Men begreppet kom även att generellt användas för att beteckna den då gällande tidsandan i de flesta av Europas länder. Det sorglösa livet under glittrande kristallkronor var dock för det stora flertalet aldrig någonting annat än en nostalgisk illusion. Ett patetiskt försök att bevara en ålderdomlig aristokratisk livsstil i en värld som genomgick ett allt förändrande paradigmskifte. Slutet för La belle époque blev det förödande första världskrigets utbrott. Men förebudet som visade sig två år tidigare var Royal Mail Ship Titanics undergång våren 1912. Dock finns det en hel del arvegods från den vackra tiden som vi fortfarande har nytta och glädje av. Den medicinska vetenskapen utvecklades i en tidigare aldrig skådad omfattning. I Frankrike hade biologen och kemisten Louis Pasteur med nya typer av experiment lyckats påvisa att mikroorganismer utgjorde en förutsättning för jäsning. Denna sin upptäckt utvecklade han sedermera till banbrytande resultat beträffande vaccinationer mot rabies och pastörisering av bland annat mejeriprodukter. Men när Pasteur dog år 1895 hade han också hunnit att förbättra fransk vintillverkning genom att avslöja orsakerna till felaktig jäsning i vin och även räddat den franska silkesindustrin från ekonomisk ruin genom att utröna orsakerna till det alltför stora bortfallet bland de odlade silkesmaskarna. Trots att det knappast var avsiktligt hade vetenskapen därmed säkrat de för la belle époque nödvändiga komponenterna nämligen champagnen och sidenet. Det fanns inget Nobelpris under Pasteurs livstid. Om så hade varit fallet hade Pasteur troligen blivit nominerad. Samtidigt som Pasteur gjorde sina banbrytande upptäckter var Nobelprisets upphovsman Alfred Nobel verksam med att öka sin enorma förmögenhet. Trots att dynamiten som var Nobels mest lukrativa uppfinning kom att användas i rustnings- och krigsindustrin trodde han obetingat på freden som idé. I november år 1895 undertecknade han sitt testamente där han bestämde att hans samlade förmögenhet skulle förvaltas av en stiftelse och att räntmedlen skulle fördelas som belöningar till de personer inom kategorierna litteratur, fysik, kemi, medicin och fredsstiftande som under föregående år hade varit mänskligheten till störst nytta. Fredspriset skulle enligt testamentet utdelas av en norsk Nobelkommitté. Under denna tid var Norge och Sverige förenade i union. Drygt ett år senare den 10 december 1896 avled Alfred Nobel i San Remo i Italien. Fem år därefter år 1901 hölls den första Nobelhögtiden i Sverige och i Norge. Då tilldelades Wilhelm Conrad Röntgen fysikpriset för sin upptäckt av röntgenstrålarna och Jean Henri Dunant Röda korsets grundare erhöll fredspriset. Under la belle époque var monarkierna Europas vanligast förekommande statsskick. De betydande undantagen var de italienska och franska republikerna. Men trots detta koncentrerade sig tidens tidningar på de detroniserade kungahusens ättlingar. Presidenternas framtoning av byråkratisk korrekthet saknade de gamla aristokraternas karisma. I pressen skildrades kungligheternas öden och äventyr med respektfull beundran. Deras resor oaktat de skedde med landå eller med privat specialtillverkad tågvagn var nyhetsstoff. För celebriteterna fanns inga restriktioner eller landsgränser när de reste från badort till badort eller i förbifarten inviterade varandra till galamiddagar eller lät sig roas av teater och operaföreställningar. Endast det bästa var gott nog. Klädmodet blev alltmer
exklusivt och inriktades på kvalitet och elegans. I Paris
skapades haute couture. Honnörsorden var förfining
och exklusivitet. Copyright Bearbetning Björn Söderberg / Notisa Bildarkivet © 2012. I musik och konst skapades nya uttryckssätt och genrer. Glamour och exotism präglade nöjeslivet. Vetenskapliga och tekniska framsteg genererade framtidstro och hybris. Ingenting var omöjligt. Det var bara en fråga om resurser, makt och stark vilja. Allt detta komprimerades och sammanfattades i storartade företag som till exempel projekterandet av RMS Titanic, världens ditintills mest avancerade skeppsbygge. I konstruktionen av Titanic kombinerades moderna tekniska lösningar med ålderdomliga aristokratiska krav på avskildhet mellan herrskap och tjänstefolk, förfining och bekvämlighet. När Titanic förliste under sin jungfrufärd år 1912 kom haveriet förutom de uppenbara ekonomiska förlusterna och de många dödsoffren också att symbolisera hur en föråldrad livsstil dukade under inför modernitetens och naturlagarnas realiteter. Men Titanics undergång var bara en viskning jämfört händelserna två år senare. Trots att det av många var anat förvånade det en hel värld när första världskriget utbröt år 1914, vilket hastigt och brutalt avslutade alla drömmar om fred samtidigt som det avfärdade illusionen la belle époque. |
|
|
|||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Copyright Notisa © 2010 |